
Jag är faktiskt en stor fan av Bob Dylan. Highway 61 revisited och Blood on the tracks är två av mina allra favorit album.
Så jag var ganska nyfiken på Todd Haynes experimentfilm I'm not there (2007).
Och... ja... visst, den är speciell. Fast... ointressant. Bob Dylan är lite av en enigma. En gåtfull person som är svår att få rätt på. Många har försökt analysera honom och hans texter, i försök att få reda på sanningen på människan Dylan. Han är en mytomspunnen man... och den här filmen försöker inte att ge en verklig bild av Dylan.
Genom att låta sex olika skådespelare spela Dylan, eller, "Dylan", så låter Todd Haynes oss själva att bilda vår egen uppfattning om honom. Vem är han egentligen?
Sanningen är att jag orkar faktiskt inte bry mig. Denna film är pretentiöst och poänglös som bara en studentfilm kan vara. Fylld med tafflig symbolik och scener som ibland inte leder till nåt.
Alla som spelar "Dylan" gör fenomenala prestationer ( speciellt Cate Blanchett och Heath Ledger, som den kvinnliga sidan av Dylan, respektive stjärnan Dylan). Men i slutändan så betyder det inte så mycket. För när väl filmen är slut så finns det bara en sak jag tänker på: Att vara Bob Dylan måste väl vara en aning mer spännande och underhållande än denna film?
GONZO SÄGER
4/10.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar